Den stillsamma vreden

Den praktiska solidariteten med befrielserörelserna i södra Afrika växte fram genom insikten om behovet av en rättvis världsordning, en hållbar utveckling och resurshänsyn.

Idéutvecklingen, som var helt avgörande vid övergången till att inleda stöd till befrielserörelserna, omfattade endast fyra av de ca tio Emmausgrupper (inklusive Brödet & Fiskarna) som fanns i Sverige.

De huvudsakliga inspirationskällorna för dessa tre grupper var vänsterrörelsen och marxistisk teori, medan Brödet och Fiskarna hämtade sin inspiration ur den kristna radikala rörelsen.

Det gemensamma ställningstagandet var insikten att stöd endast kan bli meningsfullt om själva grunden till orättvisorna angrips. Stödet riktades till rörelser som skapats av människor som själva arbetade för att förändra sin situation och de orättvisa strukturerna. Stödet innebar en resursöverföring i form av kläder, materiel och kontanta medel.